Biblisk Exeges. En jättesnabb genomgång till Hur.

Bild på olika verktyg.

Bild på olika verktyg.

Jag har startat på den här artikeln om och om igen.

Svårigheten tycks vara att jag emellanåt, när vi talar om Bibelutläggning – alltså ”Exeges” (och där metodiken kallas ”Exegetik”) hamnar i affekt. Men jag inser också att Gordon Fee har rätt i sin iakttagelse ”svaret på ‘dålig exegetik’ är inte ‘ingen exegetik’ utan god exegetik.

Så jag tänkte ge några snabba tips på ”Hur du kan läsa och förstå Bibeln”.

Men innan vi snackar om exegetiken, låt mig komma med en rätt stor brasklapp. Det är viktigt – som med allt teologiskt hantverk – att inte ställa en metod i kontrast eller motsats till Bön och reflektion. Emellanåt hävdar en del kristna att träning i teologins verktyg är oviktig – det enda som behövs är att ”läsa som det står” och ”vara öppen för Gud i bönen” så ska skrifterna uttolkas av Gud själv. Jag menar inte att en kristen människa inte ska be. Tvärtom ska vi be om ljus över de ställen som fortfarande förefaller grumliga. Men vi måste också ta brottningen med texten på fullt allvar.

Det här är steg som den Seriöse Bibelläsaren gör med varje text hen hamnar framför. Det är speciellt viktigt om du vill bygga seriösa argument i en debatt eller inom Apologetiken. När folk ber dig ge skäl för din tro, redogör för vad du grundar den på. 

Men Exegetiken använder varje kristen, egentligen, i vardagen. Varje gång vi öppnar Bibeln, oavsett om vi är medvetna om det eller inte, gör vi någon form av exegetik. Vi försöker närma oss texterna och förstå dem. Är vi medvetna om metodval kan vi dock undvika en del logiska fällor.

Men – nästan i checklisteform: Här är listan med steg.

”Checklista” för vardagsexegetik.

  1. Grundläggande – är texten Biblisk? Från Gamla eller Nya Testamentet? Om den är från Gamla Testamentet – vilka är parallellerna i Nya? Var medveten och läs Gamla Testamentet i ljuset av Jesus och vad Han gjort.
  2. Vilken genre har texten? Bibeln har mellan sina pärmar Lagtexter (i förstone för ett visst folk i en viss tid – se nedan), Historiska skildringar, Poesi, Erotik (!), Skildringar av profetiska syner och drömmar, Biografiska texter, Brev mellan församlingsledare i den tidigaste kristna Kyrkan och så vidare. Det är viktigt att vi inte läser Lagtexter ”poetiskt” och lika viktigt att vi inte läser Poesi som Lag, alltså normerande. Både lagtexter och poetisk text kan (exempelvis) handla om moraliska frågor. Men behandlar dem med olika språk, metaforer och på olika sätt.
  3. Är texten en del av en större text? (Redaktionskritik) Det är viktigt att se att texterna i Bibeln finns i en övergripande ordning. Först och främst Bibelböckerna i sig. Men även inom en Bibelbok. Vad står före och efter den text du försöker förstå? Kan du se sammanhanget? Hör texten till ett större resonemang? Anteckna detta och fundera över det.
  4. När och var har texten uppkommit? (Historisk kritik, Strukturell kritik) Att förstå vad Bibeln har för budskap idag är också att försöka förstå det historiska sammanhanget som en text uppkommit i. En text kan, exempelvis, vara väldigt tidlös – Jesus’ instruktion att älska alla, även sina fiender, exempelvis. Men en annan text – Paulus’ vädjan att en slavägare ska visa mildhet mot en slav som nu blivit kristen – blir i det närmaste omöjlig att förstå utan den historiska kontexten. Först när vi förstår vad författaren ville säga där och då kan vi börja utforska vad texten kan betyda här och nu. Detta är utan tvekan det vanligaste och mest förödande steget att hoppa över. Det här är också skälet till varför även Exegeter måste läsa Kyrkohistoria, eller Biblisk arkeologi eller vad det nu kan vara. Det är för att förstå texten bättre.
  5. Vad säger orden? (Grammatisk kritik) Det här är naturligtvis enklast för den exeget som sysslar med ”Språklig Exegetik”, alltså att läsa grundtexterna på grundspråken. Men även en läsare som är hänvisad till översättningar gör något gott att verkligen titta en extra gång på meningsuppbyggnad, användning av ord, etc. Ibland är det intressant att se att ett ord som ”synagoga” (i exempelvis Jakobs brev) användas för ”församling” och därmed göra en koppling till den historiska kontexten. Men oftare handlar det om att se var sammanhang börjar och slutar. Man kan inte börja ett stycke med ”Därför”, ”Ni, å andra sidan”, ”Men jag säger Er”, ”På samma sätt”, ”Och”, ”Men”, ”Eller”, ”Utan”, ”Ty”, ”För” och så vidare. Se till att läsa hela sammanhanget och förstå hela resonemanget.
  6. Retorisk struktur på texten? (Litterär kritik) Det här är, utan tvekan, det näst vanligaste felet många gör; att hoppa över den Litterära analysen. En text är ofta strukturerad för att få fram ett specifikt Budskap. Vad handlar Hela Boken om? Och i en sådan text, förekommer styckena i en speciell ordning, för att förstärka den retoriska poängen. Se gärna Evangelietexterna som förvisso samtliga berättar om Jesus, men som ofta de olika händelserna eller citaten i inbördes olika ordning. Det beror på att Matteus vänder sig till Judiska Kristna, Markus till Nya Kristna, Lukas till Hedningar som blivit Kristna och därför inte förstår alla judiska sedvänjor och Johannes beskriver hur Jesus kan vara en Personlig Vän och Världens Frälsare. Samtidigt. Men det innebär alltså att Matteus berättar sakerna i en ordning, Lukas emellanåt i en annan. För att de har en tydlig målgrupp och en agenda. En retorik. Detsamma gäller för samtliga böcker i Bibeln. Och vidare styrs retoriken och strukturen av saker som Genre, Författare och andra saker som redan nämnts ovan.

Det är, som synes, ganska många steg. Och en del av dem är lite komplicerade. Icke desto mindre är de livsviktiga när vi vill kunna uttala oss om vad en Bibeltext faktiskt säger.

Om någon påstår att en Bibeltext säger något – gör en snabb mental genomgång; Läser vederbörande texten i ljuset av Jesus? Citerar vederbörande texten i sin helhet? I enlighet med genren på texten? Är personen medveten om det historiska sammanhanget? Vem tilltalas i texten – är det ”här och nu” eller ett ”där och då” som inte kartlagts än? 

I din egen läsning – ställ de här frågorna till texten. Och ta reda på svar. Ett enkelt exempel – om du ser i en Evangelietext att Jesus vänder sig till ”Fariséerna” så ta reda på vilka Fariséerna faktiskt var. Vad trodde de på? Vad ville de? Vad är det som Jesus ens går till rätta med i texten? Och först därefter – se om det är tillämpbart i din egen situation.

När du tränas i Exegetik kan du rimligt snabbt göra en del av de här analyserna direkt. Och plötsligt ska du se hur det teologiska hantverket snabbt ger både en djupare förståelse och ett fastare fundament för din tro.

Det här inlägget postades i Exegetik, Vardagsexegetik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *