”Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangelium” – Ett bibelstudium för 2 söndagen i advent.

Jag brukar inte lägga upp predikningar och rena bibelstudier här på bloggen (som du märker), utan mer tala om hur vi bedriver teologi. Men jag hade privilegiet att få predika i Malmökåren idag (min ”hemförsamling”) och jag upptäckte att det jag försökte göra var att hjälpa åhörarna att börja tolka sin omvärld på ett nytt sätt. Med Guds glasögon. Alltså – på något sätt – teologiskt.

Texten för andra söndagen i Advent är tagen från Markusevangeliets första kapitel och verserna 14 och 15.

När Johannes blev fängslad trädde Jesus fram i Galiléen för att förkunna Guds evangelium. Han sade: ”Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och lita på Evangeliet.
Fribibel, Mark 1:14-15

Dekorativ bild - efterrätt.

Den som orkar läsa hela den här bloggposten förtjänar en efterrätt.

I dagens predikan hade jag ett litet grundtextstudium (det följer här nedan) men innan jag kommer dit vill jag bara ge en snabb, alternativ läsning av texten, för grekiskan i den här delen är lite… tvetydig. Vilket jag snart ska förklara. Men det är så viktigt att vi förstår vad som händer här.

Samtidigt som Johannes blev fängslad trädde Jesus fram i Galiléen för att frambära Guds glada nyheter. Han sa: ”Tiden har nått sin fullbordan för Guds rike att komma nära. Ändra sättet ni tänker på och lita på de glada nyheterna.”
— Mackans spontana läsning av den Grekiska grundtexten till Mark 1:14-15.

Många översättningar väljer att översätta betydligt mer passivt. Men jag ser en slags Jesu tilltal, genom skriften, fram till oss idag.

Dagens tema, andra söndagen i Advent är ju ”Guds rike är nära”. Så låt oss först bara titta, jättesnabbt, på den termen. Nej – jag ska inte gå igenom alla ställen där riket nämns i Nya Testamentet. Jag kommer inte förklara allt vad riket verkligen står för. Det är i stället ett jätteviktigt studium som jag gärna överlåter åt var och en. Men jag tänker däremot att vi ska förstå vad det är Jesus säger, som vi brukar översätta med ”Guds rike”.

Det ord som vanligtvis översätts ”rike” här, är det grekiska ”βασιλεία”, ”basileia”, som betyder ”herravälde” eller ”auktoriteten att råda/härska över ett område”. Det är alltså inte ett ”rike” såsom i ett landområde, utan en idé om att Guds herravälde, Guds auktoritet – inga världsliga makter – är vad som ska ha inflytande.

För nästa ord – ”Omvänd er”, så klipper jag och klistrar ur manuset på min kommande bok (med arbetstiteln ”Som ett fan läser Bibeln”).

Μετανοεῖτε [Metanoeite …] – Det är ett verb som sammansatt av två delar; ”Meta” och ”noeite”. ”Meta” är en partikel som egentligen betyder ”Efter-” och ”noeite” är andra person, plural, imperativ av ”noieo” som betyder ”tänka, förstå, uppfatta”, men också ”(ordna sitt) sinne”. På svenska skulle man kunna översätta ”Eftertänk!” Men ett sammansatt ord motsvaras inte alltid bäst av de olika delarna, översatta för sig. ”Metanoeo” (som verbet heter i infinitiv) betyder ”omvända sig”. Och i det här fallet ”Omvänd er”.

— ”Som ett fan läser Bibeln”, Manus, 2018. Kapitlet ”Studier i språklig exegetik”.

Som en parentes är det här ett stycke som kommer att påverka Martin Luther starkt att dra blankt mot den Katolska kyrkan. De kyrkobiblar som fanns på 1500-talet hade ju fortfarande den gamla latinska översättningen ”Vulgate” (alltså ”för folket”) som gjordes på 400-talet. Men 1100 år senare hade själva latinet ändrat betydelse. Och ett ord som på 400-talet betydde ”omvänd er” – ”Paenetentiam” – kom att på 1500-talet betyda ”gör bot” (alltså, betala botgöring, be speciella böner, etc.)

Borta var tanken att ändra sitt sinne, att se saker på ett nytt sätt. I stället blev uppmaningen ”skänk pengar till kyrkan. Köp dig fri från syndens lön”. Det var naturligtvis en läsning som Luther inte kunde acceptera.

Men det är ett sidospår. Tillbaka till texten.

Nästa ord – som i många översättningar bara översätts med ”tro” är det grekiska πιστεύετε (”pisteuete”), en imperativform av verbet ”pisteoo” som betyder ”lita på” eller ”förtrösta på”.

Och det sista ordet – Evangelion vet vi sedan tidigare att det betyder ”glada nyheter”. Men – även här finns en liten detalj. För texten säger τῷ εὐαγγελίῳ, alltså dessa glada nyheter.

Så textens betydelse, i den andra versen blir alltså (ungefär)

Guds inflytande, Guds auktoritet är nära. Ändra hur du tänker och förtrösta på de här glada nyheterna.

Så vad gör det här med oss?

Vad ska vi omvända oss från? Vad ska vi omvända oss till?

Jo – det som får mig att känna att det här budskapet är till oss idag är själva sammanhanget. Jesus säger detta i en tid av förföljelse. När folket som hörde detta såg ut över sin verklighet såg de antagligen inte alls speciellt mycket av Guds herravälde. Av Hans makt. Av Hans insteg i världen. I stället var landet de bodde i ockuperat. Ockupationsmakten gav inte ens medborgerliga rättigheter till dem som bodde där. De var ett folk under förtryck och, i alla praktiska definitioner, slaveri.

Till just den tiden säger Jesus – ”Ändra hur du tänker!” Alltså – se inte på varje mörk omständighet omkring dig. Lev i stället som en mottagare av Guds rike! Hans inflytande är precis här! Precis nu! Förtrösta på dessa glada nyheter!

Och jag tror att Jesus säger samma sak till oss idag.

Vi kan välja vad vi ser, den här adventstiden. Vi kan välja att se allt som skrämmer. Här i Malmö är det våldet. Människohandeln. Det utbredda bruket av droger. Eller så kan vi ändra våra sinnen. Vända oss mot Gud. Låta Hans herravälde, Hans auktoritet, Hans kraft, Hans ljus, Hans räddning, Hans kärlek – förändra oss och vår situation.

Vågar vi förtrösta på, just, dessa glada nyheter?

Det här inlägget postades i Exegetik, Historisk teologi / Kyrkohistoria, Kultur / Sociologi / Reflektion, Språklig Exegetik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *