Vardagsexegetik: Några snabba frågor till texten

Idag för två år sedan utspelades denna lilla dialog, stående vid en julkrubba…

”…men det var ju i alla fall tre vise MÄN vid krubban. Inga kvinnor. ”
”Är du säker på det? Det kanske bara inte var en så stor grej att man var tvungen att skriva om det?”

…vilket för oss in i dagens lilla exegetik-övning. Att ställa frågor till texten. 

För ibland måste vi faktiskt ställa frågan ”Varför är det här med, över huvud taget?” 

En Julkrubba, som ett barn tydligt lekt med. Det finns fler med än de ”officiella” krubbfigurerna…

Varför är det viktigt att förklara att Johannes Döparen var klädd i kläder av kamelhår, bar ett läderbälte och åt gräshoppor? Det står liksom inget om vad andra hade på sig, eller vad de brukade äta, så det finns med av någon slags orsak. Det sticker ut. Men det har gissningsvis en mening, om någon gjort sig besväret att notera det. 

Det som finns bevarat av Jesu undervisning är i huvudsak koncentrerat till ”Bergspredikan” / ”Slättpredikan”. Det sticker ut för att det var annorlunda mot den undervisning som annars var vanlig bland rabbiner. Men i de fall där Jesus lät som vilken annan rabbin som helst, finns inte hans predkningar bevarade heller…

Så ställ frågan ibland – vad gör det här annorlunda? Varför är det här med? Speciellt när du möter detaljer i texten. När författaren / redaktören / den som nedtecknat lyfter fram en enskild detalj så finns ett ”varför?” som måste frågas. Och svaren är ofta väldigt intressanta. Och väldigt belysande. 

Första frågan, alltså – ”Varför?”

Andra frågan är alltid ”Vem?”

Både vem som skriver och vilket övergripande syfte denne har. Men också vem denne skriver till. Vem är mottagaren?

Ett konkret exempel är hur Matteus och Lukas väljer att beskriva samma händelser. När man läser texten parallellt ser man, redan vid en snabb och ytlig genomläsning, att de förklarar olika saker i texten. Matteus gör oftare kopplingar till gammaltestamentliga texter, men förutsätter också att hans läsare förstår varför Jesus gör på ett visst sätt. Det är för att han vänder sig, främst, till människor som redan var judar, men som skulle förstå att just Jesus är Messias. Och att Messias är Kristus för alla folk. Lukas, däremot, förklarar vissa judiska sedvänjor och visar mer på Jesu kraft att göra under och kraftgärningar. Jesus är tydligt ”Guds Son”. Och här är också mottagaren, i första hand, en annan. Lukas vänder sig nämligen tydligt till människor som inte har en judisk kontext att sätta in Jesus i. ”Hednakristna”, så att säga.

Båda frågorna ”Vem?” och ”Varför?” handlar om att till sist försöka förstå vad som är Guds tilltal idag, då. När vi förstår ”där och då” kan vi lättare urskilja ”här och nu”. Och det här är kanske de vanligaste verktygen som en teolog (exeget) läser Bibeln. Också i sin dagliga läsning. Men prova gärna. Se vad som händer när du följer upp en detalj i texten. Ställ dig frågorna ”Varför?” och ”Vem?” och se om du inte också får lättare att urskilja Guds tilltal i Bibelläsningen!

 

Det här inlägget postades i Exegetik, Vardagsexegetik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *