Vem är det eg. som ska helga Guds namn? – ett öppet svar till Rebellas Andra

Internetpolaren ”Rebella undrar” skriver i en bloggpost om tankar i mötet med ”Herrens bön”. I Matteusevangeliet, sjätte kapitlet och start från vers 9 startar den.

Rebella menar att versionen som användes fram till -81 och den ”nya” har olika betydelser. Det är, menar hon, en skillnad mellan ”Helgat varde Ditt namn” och ”Låt Ditt namn bli helgat”. 

Jag tar fram mitt grekiska Nya Testamente och läser lite, under morgonens bön och inser att båda översättningarna (eller läsningarna) är väldigt trogna texten.

ἁγιασθήτω

Objekt och subjekt är inte supertydligt i texten, alltså. Antingen ska Guds namn helga oss, eller så ska vi hålla Guds namn helgat, avskilt. 

Och det, just det, som skaver i Rebellas läsning, blir plötsligt ett litet ljus i min själ. Mitt hjärta kan stämma in i båda de bönerna, båda de alternativa läsningarna, och jag känner en sådan frid i hjärtat av det. Jag kan rent av andas den här bönen – andas in Guds helighet, och andas ut en tillbedjan av Honom.

En stund av ljus över texten, i en enkel morgonbön, en vanlig onsdag. Jag tackar Herren för sådana välsignelser.

Det här inlägget postades i Exegetik, Språklig Exegetik, Vardagsexegetik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *