De kom till Betsaida. Några ledde fram en blind och bad Jesus att röra vid honom. Han tog den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade sina händer på honom och frågade: »Ser du något?« Han såg upp och sa: »Jag ser människorna, men de ser ut som träd som går omkring.« Då lade han än en gång händerna på hans ögon, synen fick skärpa *, och han blev botad och såg allting klart. Jesus skickade hem honom och sa: »Gå inte ens in i byn!«
Mark 8:22-26, Bibel 2026
Ögonprotes med sugpropp för att ta ur den.
Att ha en funktionsnedsättning är att bli reducerad till att inte ha en identitet bortanför funktionsnedsättningen. Bibeltexten möter oss, i alla svenska översättningar, med formuleringar som ”den blinde”, ”den döve”, ”den lame” och så vidare.
Vi med funktionsnedsättning är inte längre människor – ”den lame mannen”, ”den blinda personen”.
Vi är inte ens längre ett substantiv. Vi har blivit adjektiv – ”blind”, ”lam”, ”döv”.
Och jag längtar till den dagen då vi både i församlingen och i Bibelöversättningarna får synas och vara människor.
Jag tror inte att bibeln tar sikte på (eller omedvetet) att förminska människor på det sättet som beskrivs. Bibeln är skriven med hjärta bakom. Jag tolkar detta snarare som att förtydliga den aktuella problematiken i den givna situationen. Men, jag tycker att samhället i stort stigmatiserar oss som är funktionshindrade, vilket är ett jätteproblem.
Jag tänker att alla Bibelns texter också är formade av det sammanhang respektive text är nedtecknad i. I det här fallet ett samhälle som just reducerade människor till just deras eventuella funktionsnedsättning.
Det är alltså, som jag förstår det, inget medvetet val, utan något strukturellt i det samhället. Liksom i vårt?
Absolut. Visst kan det vara så. Det låter också troligt. Att strukturerna genom tiderna har varit så/ är så att människor med viss funktionsnedsättning/ variation, reduceras är det ingen tvekan om.
Framförallt tycker jag att denna stigmatisering är väldigt märklig, eftersom att vi är så mycket mer än det just vi inte är. En person som till exempel är döv, har massor av potential och förmågor. Känner till exempel kärlek, lycka och sorg.
Jag tror att det teleologiska perspektivet bakom vad som är mänskligt skiljer sig mellan samhälle och Gud.