För tio år sedan, ganska exakt, hörde jag på en teologisk konferens, en föreläsning av Reb Dutius. Föreläsningen hette ”Jesus som judisk rabbi” och den öppnade ögonen på mig för hur kristen min bild av Jesus var. Som så ofta, när vi går fel i skrifttolkningen, hade jag själv lyckats att göra hoppet från textens varande till här och nu, utan att ta hänsyn till där och då.
Senapskorn som växer. En vecka efter sådd.
Det var en jättebra föreläsning där många saker i evangelierna faktiskt klarnade för mig; Varför är Jesu släkttavla viktig att ha med, t ex? Vad gör och säger Jesus egentligen vid den där måltiden med lärjungarna? Och så vidare. Det har gjort att jag själv insåg att jag måste börja läsa Bibeln som Jesus hade, på samma språk som Han läste, för att jag skulle närma mig Hans egen tankevärld. Till exempel. Det är gissningsvis den enskilda föreläsning jag hört som påverkat mig mest!
Och i mina egna Bibelstudier har jag sedan den blivit mer och mer noggrann med att försöka fundera över både vad Jesus sade, och vad de första åhörarna hörde.
Idag så predikade jag, och texten var i Lukas 13e kapitel, verserna 18 och 19 – och det blev lite av just ett exempel på det här. Vad säger Jesus, egentligen? Och vad hörde de första åhörarna, egentligen? Och vad innebär det – egentligen – för oss idag?
Så sade han: »Vad är då Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med?
Det är som ett senapskorn som en man sätter i sin trädgård. Det växer och blir till ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.«
Ἔλεγεν οὖν, Τίνι ὁμοία ἐστὶν ἡ βασιλεία τοῦ θεοῦ, καὶ τίνι ὁμοιώσω αὐτήν; ὁμοία ἐστὶν κόκκῳ σινάπεως, ὃν λαβὼν ἄνθρωπος ἔβαλεν εἰς κῆπον ἑαυτοῦ, καὶ ηὔξησεν καὶ ἐγένετο εἰς δένδρον, καὶ τὰ πετεινὰ τοῦ οὐρανοῦ κατεσκήνωσεν ἐν τοῖς κλάδοις αὐτοῦ.
–
Vad säger Jesus – egentligen?
Det finns detaljer och nyanser i den grekiska grundtexten här, som är lätta att missa. En sådan detalj, som jag just nu lämnar utan djupare behandling är översättningen av ordet ”ἄνθρωπος” som egentligen betyder ”människa”, men som Bibelkommissionen här slentrianöversatt ”man”. Nåväl.
Men jag vill välja att stanna inför några andra ord.
σινάπι – Senap
Det finns två otroligt viktiga faktorer för att ett senapsfrö faktiskt ska växa upp till ett träd, eller inte.
För det första krävs rätt klimat. Senap växer över hela världen och är otroligt lätt att odla, men kan i princip enbart bli till riktiga träd runt Medelhavet och i Mellanöstern.
Det klimat som krävs är korta regnperioder och långa perioder av torka.
Det andra som krävs för att senapsplantan ska bli ett träd, är omvårdnad. Plantan måste beskäras, svaga grenar bindas upp, och så vidare, men i de fall där det blir träd kan de leva länge.
πετεινὰ τοῦ οὐρανοῦ – ”Himmelens fåglar”
Själva begreppet här är egentligen ungefär ”Varje djur med vingar som himlarna täcker”.
En otroligt vacker formulering som inte egentligen går att översätta tillräckligt poetiskt till Svenska.
Men ett försök till bättre översättning skulle vara alla himmelens fåglar. Alla fåglar i alla skyar.
κλάδοις – ”grenar”
Kladois kan absolut översättas ”grenar” men vanligare ”skott” eller rent av ”ymp-ris”, alltså skott som ympas in i trädet. Det Jesus talar om ger bilden av något nytt, något grönskande och något under växt. Kanske dessutom lite ”spretigt”. Framför allt är det inte de tjocka grenarna som menas utan de nyaste och spädaste.
Vad hörde de första åhörarna – egentligen?
För det första så hörde de termen ”Guds rike” och tänkte det antagligen ungefär så här: ”Vi är Guds folk. Det här är vårt land. Alltså är det vårt land han talar om – platsen där Gud har herravälde genom sitt folk.”
Bilden av trädet som växer som senap är en drastisk bild. Senap växer fort. Men också att det blir just ett träd, något mäktigt. Något starkt.
Att det är just fåglar som bosätter sig bland dess skott, måste ha betytt något speciellt för dem. För runt omkring dem fanns onekligen bilder av fåglar. De romerska ockupanterna marscherade under örnen på sina standar. Även Babylon hade tidigare haft örnen som symbol. Egypten hade falken som heraldiskt vapen. Och de grekiska trupperna hade en uggla som symbol.
Men det träd som Israel skulle bli – det skulle bli starkt och stort, så stort så att alla de folken blev som småfåglar bland de nya skotten på dess grenar.
Vad säger Jesu bild till oss idag – egentligen?
Men när vi talar om Guds rike idag, vad är det egentligen som åsyftas? Vad är det Jesus menar här?
Först och främst så betyder själva termen βασιλεία τοῦ θεοῦ både Guds rike, men mer Guds herravälde.
Det är det rike, den plats eller i de liv, där Gud kan verka oinskränkt. Det är både det övernaturliga i under och tecken, men också helt enkelt där Guds vilja får ske. ”Så som i Himmelen, så ock på jorden.”
När detta ”rike” sås in i våra liv, är det först kanske litet som ett senapskorn. Vi är andligt blinda och nakna. Någon av oss kanske lider under förtryck. Någon är sjuk. Någon har sociala problem, etc. Vi lever i ett andligt mörker.
Men senapskornet, Guds rike, växer snabbt och vårdar vi Guds rikes värden i våra liv – kärlek, fred, mat, rättfärdighet, frid, glädje… om det får växa, kommer det snart nog att ha vuxit sig till ett träd.
Och i det trädet kan människor från alla folk under himlen finna en plats att bo. Evangeliet – de glada nyheterna – berör dem. Din granne kan vara en fågel. Din vän eller din familj kan vara fåglar. Och de får bo i frid, gläde, beskydd, kärlek, i det som fått växa i dig.